Skogsvårdartips

Röjningstips!

Om du tänker göra röjningsjobbet själv
Börja med "ditt bästa"  bestånd. 
(Istället för där behovet av röjning är som störst)
Detta kommer då alltid att vara ett välskött bestånd och växta optimalt. Röjningseffekten påverkar beståndet under hela omloppstiden. 
Efter hand tar du det näst bästa och förhoppningsvis fortsätter du att se villken skillnad röjningen gör för bestånden. 

 

När du ska göra stamval kan du tänka så här
Vilka stammar vill jag röja fram?
istället för,
Vilka stammar ska jag röja bort?

I allmänhet är det många fler stammar som ska bort än de som ska vara kvar. I och med att du tänker vilka du vill röja fram minimerar du antalet val du behöver göra.


 

För tätt

Lämnar du för tätt,  blir de klenare i dimension.

Hur tätt?

Tänk "luft mellan" kviständarna, då finns det plats för trädet att öka i dimension.

Utrymme

Inget utrymme

 RASE

Lämna rikligt med RASE när du röjer


Rönnen ingår i begreppet RASE
rönn, asp, sälg och ek.
Träden har stor betydelse i skogen.

  •  de gynnar den biologiska mångfalden.
  • de är högkvalitativ favoritföda åt älgen och kan minska betesskador på tall.


Lämna därför rikligt med RASE när du röjer.

Rönn är mycket uppskattat av vilt, insekter och fåglar. Rönnbären äts av fåglarna som sprider frön till nya platser.

Asp har ett stort naturvårdsvärde som värdväxt för många arter.

Sälgs tidiga blomning bjuder bin, humlor och tidiga vårfjärilar på livsviktig pollen och nektar tidigt på våren. 

Ekens solbelysta stammar har höga naturvärden där mängder med insekter huserar.

Underhåll din röjsåg

Service är billigare än reparationer.


Plocka bort kåporna och gör rent med tryckluft och stålborste runt cylindern, så minskar du risken för att motorn skär.

Varför röja?

Precis som rädisor eller morötter behöver de unga träden utrymme för att utvecklas till stora och värdefulla träd. Röjda bestånd ger ett högre netto vid gallring och slutavverkning. Redan vid den första gallringen kan röjningskostnaden räknas hem. Röjning är näst efter föryngring den viktigaste skötselåtgärden.
Skogskunskap.se
 


Vad händer om jag inte röjer?

I planterade tallbestånd skadas tallen av täta björkuppslag. Tallens toppskott skadas mekaniskt av piskning från förväxande björk. Det kan ge stamfel som slängkrök, sprötkvist och dubbeltopp. Tallar kan också dö av trängseln. Det framtida beståndet blir en blandning mellan björk och tall, båda med dålig kvalitet.
I naturligt föryngrade tallbestånd kommer förväxande, grovgreniga "vargar" att ta kommandot. Många framtidsstammar av tall kommer att självgallras (dö) med tiden. Om det finns gott om björk kommer det framtida beståndet bli en blandning grova tallar och björkar av dålig kvalitet.
Planterade granar klarar sig i regel bra att växa upp under björk men deras tillväxt blir hämmad. Granen kan också drabbas av piskskador.
Utan ungskogsröjning får beståndet en sämre värdeutveckling. Det går inte att kompensera för i efterhand.



 

Lagen om röjning






Den "röjningsplikt" i ungskog som infördes 1979 avskaffades i och med 1993 års omgjorda skogsvårdslag. Trots att skogsägaren inte är skyldig att röja anger dock lagen att nyanlagd skog ska vårdas genom bl.a. plantröjning. Här är några exempel på regler som en röjare måste ta hänsyn till.
Skogskunskap.se

Bild: Nils Forshed


Täthet

Beståndet får inte bli så glest att det inte tillvaratar markens virkesproducerande förmåga. Om antalet huvudplantor är mindre än hälften av det lägsta antal huvudplantor som ska finnas vid senaste tidpunkt för hjälpplantering, och definitivt när antalet huvudplantor är mindre än 500 per hektar, måste beståndet återbeskogas. Det kan betyda omplantering, eller hjälpplantering i de fall beståndet har stora luckor.


Insektshärjningar

Reglerna om skyddsåtgärder mot insektshärjningar har förenklats med nya föreskrifter som gäller såväl vid röjning som vid skador på skog, till exempel efter stormfällning. Högst 5 skogskubikmeter av rått granvirke grövre än 10 cm på bark eller tall med skorpbark får lämnas per hektar. Fortfarande rekommenderas dock att man följer rekommendationerna om röjningstidpunkt för tall och gran som är grövre än 7 cm (se länk).

Trädslag

De trädslag som lämnas som huvudplantor ska vara de som "med hänsyn till växtplatsens förutsättningar kan ge en tillfredsställande virkesproduktion".
Inslag av lövträd ska behållas, om växtplatsen är lämplig för sådana träd.
Ett bestånd som uppfyller kraven för ädellövskog får inte röjas så att de ädla lövträden blir för få.

Hänsyn till naturvård och kulturmiljövård

Värdefulla kulturmiljöer och hänsynskrävande biotoper får inte skadas av röjningen.
Skyddszoner med träd och buskar ska lämnas mot t.ex. skogliga impediment, vattendrag och jordbruksmark.
Äldre träd, boträd, ovanliga buskar och trädslag, ska lämnas kvar.
Röjning får inte ske på skogliga impediment som är större än 0,1 hektar.
Enstaka träd får dock röjas bort "om det inte förändrar naturmiljöns karaktär".